Idrottens machokultur – nu talar vi öppet om den!

Unkna jargonger och direkt sexism tillhör idrottens baksida. Ämnet har länge varit tabu. Många vet, men få vill prata om det.
– Nu har idrotten ett guldläge att förändra, säger författaren Thor Rutgersson som leder ett högaktuellt scensamtal på Träffpunkt Idrott.

Thor Rutgersson är medförfattare till boken ”Allt vi inte pratar om”, som utmanar mansnormen och väckte stor uppmärksamhet när den kom ut 2018. Boken ledde i sin tur till en populär podcast, till en studiehandledning och samtalsguide och till projektet ”Allt vi inte pratar om – fritid och idrott”, som finansieras av Svenska Postkodstiftelsen. Nu tas det heta ämnet upp i ett panelsamtal kring maskulinitet och idrott på Träffpunkt Idrott (torsdag 19 mars, kl 13.15).

I panelen finns Peter Mattsson, idrottschef Riksidrottsförbundet SISU, fotbollsledaren Robert Laul och Johan Pettersson, jämlikhetskonsult på den lösningsfokuserade stiftelsen Make Equal.  Thor Rutgersson är moderator:

– I podden har vi snackat om jargongen i killarnas omklädningsrum, om piskandet med handdukar och om att avmaskulinisera någon i laget genom att kalla honom ”bög” eller ”du spelar som en tjej”. Det vill jag gärna utveckla.


Thor Rutgersson.

Att använda kopplingar till genus eller sexualitet när man attackerar en lagmedlem eller utpekar någon som dålig eller svag är allmänt förekommande inom mansidrotten, menar han.

– Det har jag själv upplevt. Mycket av den här attityden och jargongen kommer också fram när vi, som en del i projektet, är ute och informerar och diskuterar i idrottsklubbar och fritidsverksamheter.

Mycket handlar om jämställdhet, t ex om killars inställning till idrottande tjejer.

– Det sätter synen på hur vi värderar varandra. Inom idrotten är ofta den vite, heterosexuelle mannen norm. Avvikelser från det är ammunition du kan använda för att trycka ned någon annan.

Konsekvenserna kan bli förödande, på flera sätt. En ung kille, kanske full av entusiasm inför idrotten, kan brytas ned psykiskt av återkommande påhopp.

– Vi vet också att män söker vård i betydligt lägre utsträckning än kvinnor. Man vill helt enkelt inte visa sig svag, man vill inte prata om det. Det gör i sin tur att män är överrepresenterade i missbruks- och självmordsstatistiken.

Men machokulturen kan, enligt Thor, också få en helt annan konsekvens som många idrottsledare kanske inte reflekterat över: att lagets resultat blir sämre.

– Tänker man efter säger det sig väl nästan självt att resultaten i en lagidrott blir bättre om man har en god gemenskap, där alla stöttar varandra. Så även av det skälet finns det anledning att ta frågan på allvar.

Han ser Träffpunkt Idrott som ett bra tillfälle att nå ut till idrottens ansvariga, på olika nivåer.

– Det är verkligt viktigt att ta åt sig det här budskapet och få en förändring till stånd. Både med tanke på alla drabbade och för hela idrottsrörelsens framtid.