Pernilla kämpar för kampsporten

Kampsporterna växer oerhört snabbt, särskilt bland tjejer. Men att få tillgång till vettiga träningslokaler är en kamp i sig.
– Ändå är det kanske den bästa investering samhället kan göra, menar eldsjälen Pernilla Johansson, världsmästare i thaiboxning och f.d. polis.

Trots att hon vunnit VM i thaiboxning, både som amatör och proffs, och dessutom tagit VM-guld i kickboxning och dubbla EM-guld i taekwondo är Pernilla Johansson ett okänt namn för de flesta. Men inte länge till. Under våren får svenska folket lära känna 44-åriga Pernilla som en av deltagarna i Mästarnas Mästare 2020, med start i SVT 8 mars.

Tio dagar senare medverkar hon på Träffpunkt Idrott, i ett panelsamtal kring kampsportens villkor och bristen på lokaler (onsdag 18 mars, kl 11). En fråga Pernilla känner inifrån. Efter sin aktiva karriär bildade hon klubben Tip Muy Thai, som i tio år höll till i en liten källarlokal på Söder i Stockholm.

– Det var dålig ventilation och fuktskador i väggar och tak. Och vi fick anpassa oss efter de boende som krävde att det skulle vara tyst efter åtta på kvällen.

Allt eftersom klubben växte, den har idag runt 300 aktiva medlemmar, blev också lokalen för trång. Men nu har allt ändrats: i januari i år flyttade klubben in i en ny och betydligt större lokal i Hägersten.

– En verklig drömlokal! Vi hade enorm tur, detta har vi kämpat för i flera år.

– Det bästa är att den ligger i ett företagsområde, så ingen blir störd. Vi kan träna och låta hur mycket vi vill, långt in på kvällarna.

Men innan lokalen kunde tas i bruk behövde den renoveras och anpassas. Det krävde pengar som klubben inte hade. I det läget ställde Stockholms stad och RF-SISU Stockholm upp.

– De gav oss stöd och bidrag, vilket vi är väldigt tacksamma för. Det hade inte gått annars, konstaterar Pernilla.

Pernilla Johansson, värlsmästare i thaiboxning.

I panelen på Träffpunkt Idrott medverkar representanter från Sweco, RF-SISU Stockholm och Stockholms stad. Där presenteras en undersökning som RF-SISU Stockholm låtit Sweco genomföra kring kampsporternas möjligheter att få tag på ändamålsenliga lokaler.

Kampsporterna har ökat kraftigt och står idag för tio procent av idrottsaktiva ungdomar i Stockholmsregionen. Men skyhöga hyror och byråkratiskt krångel sätter käppar i hjulet för många klubbar.

Paneldiskussionen handlar om vad som behöver göras och på vilket sätt stat och kommun kan bidra. Pernilla menar att samhället som helhet skulle tjäna på att investera mer i ungdomsidrotten, särskilt på lokalsidan.

Pernilla Johansson.

– Se på alla våldsbrott, på alla skjutningar. Ska vi vända den utvecklingen är idrotten, och inte minst kampsporterna, jätteviktig.

Pernilla Johansson har ett starkt socialt patos. Hon jobbade i flera år som polis och såg hur ungdomar hamnade snett, drogs in i gängkriminalitet. För att motverka utvecklingen har hon bland annat dragit igång projektet Frysbox, i samarbete med Fryshuset i Stockholm.

– Vi låter ungdomar träna för en jättelåg avgift. Först tränar vi en timma, sedan har vi dialog en timma, berättar Pernilla.

– Speciellt roligt är att vi har fått in mycket tjejer. Jag har självförsvarskurser där vi pratar mycket kring trygghetsfrågorna. Många börjar just av den anledningen: vad kan jag göra om någon hoppar på mig?

Man vänder sig alltså både till dem som är rädda för att utsättas för våld och till dem som riskerar dras in i kriminella kretsar.

– För att det ska fungera måste vi fånga upp de här kidsen tidigt, i 12–13-årsåldern, innan det hinner gå för långt, menar Pernilla.

– Där är föreningslivet outstanding, vi kan göra en verklig samhällsinsats. Men då måste vi också få möjligheter att göra det. Utan att fastna i en lokalfråga.