-
Hem
-
Om Träffpunkt Idrott
- Utställare
-
Konferens
-
Händer på mässan
-
Planera ditt besök
-
För utställare
- Biljetter & öppettider
-
Programpunkt på högsta nivå kring idrottens villkor på Träffpunkt Idrott
27 november / 2024
Fem av idrott-Sveriges tyngsta makthavare, med idrottsministern i spetsen, möts i ett scensamtal på Träffpunkt Idrott.
– Det blir ett unikt och viktigt samtal, säger Anna Iwarsson, ordförande för Riksidrottsförbundet.
Den idrottspolitiska programpunkt, under rubriken Bättre förutsättningar för en hållbar utveckling av idrotten äger rum på Träffpunkt Idrott 11 mars 2025.
Medverkande är Jakob Forssmed (KD), socialminister med ansvar för hälsa och idrott, Mats Berglund (MP), ordförande i riksdagens kulturutskott som bereder idrottsfrågor, Robert Hannah (L), vice ordförande i kulturutskottet, Anders Henriksson, ordförande för SKR, Sveriges kommuner och regioner, och Anna Iwarsson, ordförande för Riksidrottsförbundet och SISU.
– Jag är glad över att den här programpunkten ligger på hög politisk nivå, säger Anna Iwarsson.
– Det unika nu är att vi möts utifrån våra olika ansvarsområden och att vi på nationell nivå även tar in regionala och kommunala perspektiv. Samverkan är viktigt om vi ska klara de utmaningar vi står inför.
Vill öka gemenskapen
Idrottsrörelsen kraftsamlar just nu för den kommande strategin, Svensk Idrott 2035. Idag finns 19 000 idrottsföreningar med 3,3 miljoner medlemmar. En tredjedel av Sveriges befolkning är alltså aktiva idrottare.
– Det är förstås helt fantastiskt. Men vi vill välkomna ännu fler. Inte minst i områden med socioekonomiska utmaningar där man kanske inte känner tillhörighet till föreningslivet, säger Anna.
– Det finns de som ännu inte hittat sin idrott eller den gemenskap som det innebär att vara med i en idrottsförening. Vi vill också bidra till en hållbar befolkning och ökat välmående i Sverige. Så det är många områden vi vill diskutera.
Kan motverka kriminalitet
Idrotten fostrar påstods det förr. Anna tycker att det gäller fortfarande.
– Det finns också forskning på det. Det viktigaste är förstås familjen, sedan kommer skolan och det tredje är idrottsföreningen. Brister det i nummer ett och två kan idrottsföreningen – ledarna, tränarna, förebilderna – vara helt avgörande.
Hon ser en koppling till den ökade gängbrottsligheten, och framförallt till rekryteringen av unga kriminella.
– Där vill vi vara en motkraft. Vi startar nu upp idrottsverksamhet i det polisen kallar utsatta områden, idag 63 stycken, med hjälp av den riktade insats vi har fått med stöd från idrottsministern. Vi har idag 276 idrottsföreningar som är på gång i dessa områden. Vårt bidrag där vill vi fortsatt stärka och utveckla.
Framgångar orsakar problem
Paradoxalt nog ställer svenska idrottsframgångar ibland till svårlösta problem. Framgångarna vid OS och Paralympics i Paris är det senaste exemplet.
– Atleter inspirerar och blir förebilder. Idrottsföreningarna blir nedringda när mängder av ungdomar vill börja träna judo, bordtennis, beachvolleyboll och parasport. Det blir ett jättetryck, som kan vara svårt att hantera.
Anna Iwarsson ser lokal- och kapacitetsfrågan som en av de mest akuta.
– Vi kan ju inte låta barn stå i en kö till en idrottsförening samtidigt som vi har ett samhälle där vi är oroliga för barn och ungas mentala hälsa, inaktivitet och stillasittande. Problemet är särskilt accentuerat i våra storstäder.
– Det är en knäckfråga som måste lösas. Vi måste säkerställa att vi har välkomnande föreningar och tillräcklig tillgång på anläggningar och idrottsmiljöer.
SKR: “Stora satsningar på idrott och rörelse”
Anders Henriksson, ordförande i Sveriges Kommuner och Regioner, ser fram emot att delta i samtalet på Träffpunkt Idrott:
– Idrott och rörelse är centralt om vi ska klara de utmaningar vi står inför, inte minst ur ett folkhälsoperspektiv. Därför är det angeläget att delta.
Han vill stimulera idrottandet och skapa goda förutsättningar att delta aktivt.
– Jag tror vi behöver tänka oss mer flexibla anläggningar, som många olika idrottsformer kan samnyttja. Där behöver vi föra en dialog med idrottsrörelsen och andra aktörer.
– Behoven framöver är väldigt stora, samtidigt som det händer mycket på kommunal nivå. Kommunerna lägger 13–14 miljarder varje år i driften av idrottsanläggningar.
Anders Henriksson ser också behov utanför den organiserade idrotten, av fler cykelvägar, gångbanor och joggingstråk.
– Även skolan, tillsammans med idrottsrörelsen, fyller en viktig roll för att locka till rörelse. Därför är det både positivt och viktigt att ha de här dialogerna, vilket ju också är syftet med Träffpunkt Idrott.