Är svensk idrott inne på fel spår? "Det behövs en helomvändning"

Jakten på nya talanger har lett till ökade prestationskrav, allt lägre ner i åldrarna.
Samtidigt förordar forskningen mer lekfullhet, mer spontanträning och mindre specialisering inom barn- och ungdomsidrott.
– Klubbar och förbund tänker och gör ofta helt fel, hävdar Patrik Brenning, journalist och författare som medverkar på Träffpunkt Idrott.
 

Med sin nyutkomna bok Så vinner vi igen underkänner Patrik Brenning, sportjournalist på Aftonbladet, den nuvarande inriktningen av svensk idrott.
13 mars medverkar han på Träffpunkt Idrott, i ett scensamtal med Malin Träff, talesperson för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet, och idrottsforskarna Karin Redelius och Johan R Norberg.  

Egoistiska storklubbar
 
Patrik Brennings bok kan uppfattas som kontroversiell.
 
– Egentligen är slutsatserna jag drar inte alls kontroversiella. De är forskningsbaserade. Om vi på bästa sätt ska följa det forskningen säger borde svensk idrott göra en helomvändning, förklarar han.
Det skulle samtidigt innebära att de största aktörernas, idrottsförbunden och storklubbarna, positioner utmanas och ifrågasätts.
– Storklubbarna är rädda av kortsiktiga och egoistiska skäl: de räds att deras positioner kan utmanas för att det ska gynna Sverige som idrottsnation.
– Idrottsförbunden befolkas ofta av personer som växt upp i den här miljön, med de här uppfattnngarna. Som bygger sitt rykte, sin profession och sina färdigheter, på kvaliteter som spelas ner av forskningen.
 

Kraven ökar – på alla
 
Det Patrik Brenning främst vänder sig emot i sin bok är den ökade professionaliseringen, nedåt i åldrarna. Talanger ska utvecklas tidigt, pressen och prestationskraven på barn och ungdomar bara ökar.
– Det leder i sin tur till att kraven också ökar på ledare, på kommunerna, på staten – ja, på alla inblandade. Helt i onödan.
Patrik, som utsågs till Årets sportjournalist 2022, är inte nådig i sin kritik.
– Jag har bara gjort ett journalistiskt arbete. Det handlar om att ta reda på vad som är sant, vad som stämmer, vad som har hänt. Och göra en slags analys av vad det kommer att innebära i framtiden.
 

Många tappar motivationen
 
En fråga man kan ställa är om svensk elitidrott verkligen kan konkurrera på högsta internationella nivå om man ger barn och ungdomar utrymme för mer spontan träning, mer lekfullhet och mindre specialisering i tidiga åldrar.
– Ja. Det är bara se på den samlade idrottsforskningen som är tämligen överens om det här, säger Patrik.
Han pekar särskilt på vikten av multiidrottande som en framgångsfaktor.
– Att få testa många idrotter är väldigt utvecklande för barn och unga.
– Det gäller också att ha ett brett talangunderlag så länge som möjligt, för att minska utslagningen. Idag tappar många motivationen. Vi väljer fel talanger för tidigt och satsar på dem. Och missar de största talangerna.
 
Rolig träning är effektiv
 
Patrik är övertygad om att barn- och ungdomsidrotten måste byta inriktning.
– Idrott ska vara roligt, det ska ske på de ungas villkor, de ska känna självbestämmande. Men det handlar inte om att träna mindre, utan smartare och effektivare, menar han.
– Ska nioåringar verkligen tvingas träna fyra gånger i veckan på en konstgräsplan? Det behövs inte, det är snarare kontraproduktivt. Låt dem pröva något annat emellanåt. Flytta träningen till gatorna, parkerna, skogarna. Det ser jag som vägen mot en bättre och mycket effektivare idrottsutveckling.
 
Till nyhetssidan