"Politiker måste tänka i nya banor"

Att bara uppmuntra till fysisk aktivitet räcker inte. Ska man få med sig människor måste man öka förståelsen för rörelsens positiva effekter.

– Hela samhället, inte minst politikerna, måste börja tänka i nya banor, säger Dean Kriellaars, professor vid University of Manitoba i Kanada, som föreläser på Träffpunkt Idrott.

Dean Kriellaars är en internationell auktoritet inom Physical Literacy, vilket på svenska brukar översättas till rörelseförståelse. På Träffpunkt Idrott 17–19 mars medverkar han alla tre dagar, med tre olika seminarier kopplade till respektive dags tema: aktivitet, anläggning/plats, politik. Dessutom håller han i en workshop vid två tillfällen under mässan.

– Där ska jag demonstrera rörelser för deltagarna, så att de kan lära andra att röra sig på ett bra sätt. På ett sätt som skapar trygghet, lust och glädje hos den aktive, säger Dean.

Han menar att Physical Literacy handlar väldigt mycket om psykologi. Och han understryker hur viktigt det är för alla, speciellt uppväxande generationer, att behärska en mängd olika rörelser. Som att kunna simma, cykla, åka skidor eller skridskor.

– Det är lika viktigt som att lära sig läsa och skriva. Att lära sig rörelser främjar också kreativiteten vilket får positiva konsekvenser för skolresultaten.

Tyvärr, konstaterar han, går utvecklingen åt fel håll över hela värden: barn, ungdomar och även vuxna både lär sig och utför allt färre fysiska aktiviteter.

– Sverige är inget undantag, även om det inte är lika illa som här i Kanada. För att inte tala om USA, där den negativa utvecklingen gått ännu längre.

– Just nu får inte barn runt om i världen grundläggande rörelsekompetens. Med några undantag. I Sverige får barn till exempel lära sig att simma, det är väldigt få länder i världen som faktiskt gör det.


Dean Kriellaars.

På samma sätt menar han att varje svenskt barn, med tanke på klimatet, bör kunna röra sig på snö och is. Dean Kriellaars ser ingen bortre gräns för hur många rörelser en uppväxande människa bör lära sig: ju fler, desto bättre.

– Kärnpunkten är själva deltagandet. Och det är precis vad Physical Literacy går ut på. Inte att göra människor vältränade, utan att ge förmågan att delta i en rad olika aktiviteter på land, på snö och is, i vatten, ja till och med i luften.

Med ökad rörelseförmåga kan människor vara fysiskt aktiva långt upp i åldrarna. Vilket gör folk friskare och har stor samhällsekonomisk betydelse. En viktig aspekt, som Dean Kriellaars tar upp, gäller hur städer planeras och olika miljöer och anläggningar för aktiviteter utformas.

– Vad vi eftersträvar är en inkluderande design, där ingen lämnas utanför.

– Inom Physical Literacy vill vi skapa interception, en uppfångande miljö, där man sätter samman olika aktiviteter. Det skapar upptäckarglädje, menar han.

Han tar ett belysande exempel från sin hemstad, Winnepeg, där antalet besökare i en utomhusanläggning har stigit från 3 000 till 30 000 per dag, sedan man adderat fler aktivitetsalternativ. Ett sådant uppsving går väl i linje med politiska mål. Nästan alla länder vill främja folkhälsan genom att öka den fysiska aktiviteten hos befolkningen.

– Med Physical Literacy kan man göra det, göra människor aktiva för livet. Men det kräver att man på styrande politisk nivå förändrar sitt tankesätt, sina policies och sin resursfördelning, understryker Dean.

Han tycker att Sverige tar ett steg i rätt riktning genom att från och med 1 januari i år göra Barnkonventionen, som antogs av FN 1989, till lag.

– Som ett resultat av det kan nu svenska kommuner stå till svars om de inte ger barn tillräckliga möjligheter för social och fysisk utveckling. Det kan från och med i år ses som ett lagbrott, konstaterar han.

– Så när man till exempel designar lekparker och skolgårdar är det säkrast att man gör det på rätt sätt!

Presskontakt

Malena Eklund
E-post: malena.eklund@svenskamassan.se
Tel: +46 (0)31-708 82 36

Läs mer om Press under Träffpunkt Idrott >>