Lunchvärd på Träffpunkt Idrott pop up: Make Equal

Make Equal är en av lunchvärdarna på Träffpunkt Idrott pop up-konferens. Make Equal är lösningsfokuserade jämlikhetskonsulter som jobbar för – och uppmanar till – praktiskt jämlikhetsarbete.

Intervju med Johan Pettersson från Make Equal:

Ni har ju tagit fram ett utbildningsmaterial för att motverka machokultur, sexism och trakasserier inom fritids- och idrottssektorn. Hur har det gått med användningen av det?
Vi har arbetat med ett utbildningsmaterial som heter ”Allt vi inte pratar om” och de olika utbildningsinsatser som genomförts hittills har landat bra. Materialet är relativt nyligen färdigställt, så vi ivrar efter att få genomföra ännu fler utbildningsinsatser. Det vi anser är unikt med just ”Allt vi inte pratar om-materialet är att vi just tar ett helhetsgrepp.

Ni hjälper även organisationer och företag med kartläggning och kan på så sätt analysera organisationens rådande kultur och medarbetarnas upplevelser av begränsande normer, jargong, diskriminering och trakasserier. Kan du ge några exempel?
Det handlar inte bara om att komma ut och föreläsa och kunskapshöja antingen ungdomar eller ledare utan vi har tagit fram ett unikt kartläggningsverktyg som kartlägger tryggheten, bemötandet och eventuell diskriminering i verksamheter. Allt utifrån ett intersektionellt perspektiv där vi tar hänsyn till samtliga diskrimineringsgrunder, men även utifrån ett särskilt maskulinitetsperspektiv i och med att målgruppen för projektet är killar i åldrarna 13 – 23 år. Utöver kartläggningen skräddarsyr vi sedan utbildningsinsatser med olika övningar, föreläsningsdelar, interaktivitet och så vidare.

En kommunanställd i Värmdö kommun, där vi genomfört en omfattande kartläggning av samtliga kommunens fritidsgårdar, uttryckte sig så här:

”Vi har fått en hög svarsfrekvens på enkäterna, som synliggjort viktiga faktorer som vi kan luta ett utvecklingsarbete på. Detta skapar, utöver ett gediget material, relationer och en förståelse kring hur besökare känner och upplever sin mötesplats. Kartläggningen berör en mängd aspekter så som förhållningssätt, bemötande, representation, hälsa, jargonger, diskriminering etc – vilka känner sig välkomna och upplever att platsen är till för dem? Vilka får utrymme och känner sig delaktiga, och på vilket sätt? Och vilka upplever att det som sker inte är riktat till dem. Samt, vilka känner sig utelämnade, inte representerade och utsatta. Vem kan passera, på vilket sätt och varför? Detta är relevanta frågor att nysta i när verksamhet skapas. Att ta ett strategiskt grepp för att kontinuerligt arbeta aktivt med formandet av jämställda mötesplatser.”

”Samarbetet med Make Equal har varit otroligt givande. Vi har tillsammans nystat i tillvägagångssätt utifrån en nulägesanalys kring vad som händer hos oss på Värmdö, kopplat till samhällsstrukturer i stort. Genom detta har vi fått kunskap kring normer, hur de verkar och samverkar utifrån intersektionella perspektiv, och möjlighet att förstå hur dessa är kopplade till olika uttryck som upplevs problematiska och svåra att arbeta kring. Hur antaganden kring ens person, och de andra, blir medskapare till sexism, rasism, funkfobi och andra strukturella utsattheter. Det har varit ett ömsesidigt och ödmjukt samarbete, med fokus på att sammanföra våra olika kompetensområden genom gemensam viljeriktning.”

Hur tänker ni kring framtidens fritids- och idrottsanläggningar?
När det gäller de framtida anläggningarna så önskar vi se att man tar ett grepp kring helhetsperspektivet kopplat till inkluderingsarbetet. Att idrottsrörelsen i synnerhet tenderar att ta vissa värden för givet. Just i och med att idrotten projicerar och bygger på så många goda värden som likabehandling, alla människors värde, antirasism och så vidare så tenderar en att ibland bli blind för vilka utmaningar eller problembilder som finns. Vår utgångspunkt på Make Equal, och i synnerhet i metoden vi tagit fram för ”Allt vi inte pratar om” handlar snarare om att utgå från att vi HAR problem. Oavsett hur bra vi arbetar med inkludering så kommer det alltid finnas saker som behöver förbättras, och det första vi behöver göra är att erkänna det, snarare än att slå oss för bröstet och tro att vi på något sätt skulle vara klara, säger Johan Pettersson från Make Equal.

 


Johan Pettersson, Make Equal.