Framtidens idrott och folkhälsa i fokus på Träffpunkt Idrott 2027

Hur skapar vi en idrott där fler kan delta, där resurserna används klokt och där föreningslivet har förutsättningar att utvecklas? Från kommunernas ekonomiska vägval och framtidens idrottsmiljöer till folkhälsa, simkunnighet och idrottens samhällsroll. Den 16–18 mars 2027 på Träffpunkt Idrott lyfts branschens framtidsfrågor i ett omfattande konferensprogram med ett 60-tal programpunkter i fyra parallella spår.

Idrottens framtid formas i mötet mellan politiska beslut, forskning och det praktiska arbetet i kommuner och föreningar. Samtidigt blir frågorna alltmer sammanflätade. Hur vi planerar våra idrottsmiljöer påverkar vilka som kan delta. Ekonomiska prioriteringar får konsekvenser för föreningslivet. Och idrottens förmåga att bidra till folkhälsa och gemenskap hänger nära samman med samhällets utveckling.

På Träffpunkt Idrott möts perspektiven i ett konferensprogram som förenar de stora framtidsfrågorna med konkreta erfarenheter från vardagen.

– Jag ser bredden i programmet som en stor styrka, där vi gemensamt kan diskutera de mest brännande frågorna för vår tid, säger Martina Jeansson, programansvarig för Träffpunkt Idrott.

Framtidens idrott kräver nya vägval

Hur mycket idrott har samhället råd med, och hur använder vi resurserna på bästa sätt? Politik, ekonomi och hållbarhet löper som en röd tråd genom flera av årets programpunkter. I Har vi råd med den idrott vi vill ha? möts forskare, kommuner och idrottsrörelsen för att diskutera hur framtidens idrott kan utvecklas inom både ekonomiska och miljömässiga ramar.

En av de mest konkreta utmaningarna är tillgången till anläggningar. Enligt Riksidrottsförbundets anläggningsenkät 2026 uppger var fjärde idrottsförening ett stort behov av mer tid eller plats. Men är fler anläggningar alltid svaret? Eller behöver vi också tänka annorlunda kring hur de miljöer vi redan har används? Det är frågor som utmanas i Hur ska vi förstå anläggningsbrist?.

För Nils-Olof Zethrin, expert på fritid och idrott vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), handlar utvecklingen inte bara om att möta föreningarnas behov, utan också om att nå dem som står utanför idrotten i dag.

– Vi behöver samverka inom kommunerna för att nå fler inaktiva barn och unga. Samtidigt behöver vi utveckla befintliga anläggningar så att de kan erbjuda en bredare palett av verksamheter, i stället för att försöka lösa morgondagens utmaningar med gårdagens lösningar, säger Nils-Olof Zethrin.

Frågorna stannar inte vid anläggningarna. I Spanarna: Vilka blir idrottens stora frågor de kommande fyra åren? lyfts blicken mot nästa mandatperiod. Förvaltningschefer med ansvar för idrott och fritid i Stockholm, Göteborg och Malmö möter Riksidrottsförbundets generalsekreterare Marcus Horning för att diskutera vilka vägval som väntar kommunerna och idrottsrörelsen.

När idrottens vardag möter samhällsfrågorna

Idrottens betydelse sträcker sig bortom träning och tävling. Folkhälsa, jämlikhet, trygghet och barns möjligheter att hitta en meningsfull fritid är frågor där idrottsrörelsen kan spela en viktig roll.

Ett exempel är samtalet Övertala henne inte att stanna – skapa en miljö hon inte vill lämna. Här möts Lotta Schelin, Therese Alshammar, Emma Green och forskaren Cecilia Fridén för att diskutera vad som behöver förändras för att fler tjejer ska vilja fortsätta idrotta.

Även gränslandet mellan socialt arbete och idrott får större utrymme. Nicolas Lunabba, författare och tidigare verksamhetschef för Helamalmö, lyfter gemenskapens betydelse för unga. Safa Al-Amirtaha, grundare av Offentlig i förorten och Ari Amin, ordförande i Hammarkullen BK, delar erfarenheter av att skapa nya vägar in i idrotten och hur framgångsrika initiativ kan växa. Tillsammans väcker exemplen frågor om idrottens möjligheter att bidra till delaktighet, tillhörighet och ett starkare samhälle.

Det är just mötet mellan föreningslivets praktiska verklighet och de större samhällsutmaningarna som Cecilia Lunell, intressepolitisk rådgivare på Riksidrottsförbundet, ser fram emot.

– Personligen är jag lite extra nyfiken på programpunkter som knyter samman idrottsrörelsens vardag med de större samhällsfrågorna.

Samtidigt ställs idrottsrörelsen inför nya utmaningar kring trygghet och säkerhet. Organiserad brottslighet, otillåten påverkan och rekrytering av unga till kriminella miljöer är frågor som tas upp i Kriminalitet inom idrotten – hur stärker vi motståndskraften?.

Även beredskap får en plats i programmet, med ett perspektiv som sträcker sig bortom organisationer och planer. Hampus Haga, förvaltningschef i Falköpings kommun och representant för Sveriges kultur- och fritidschefsförening (SFK), lyfter idrottens betydelse för människors fysiska förmåga och samhällets motståndskraft.

– Har vi den fysiska beredskap som krävs hos våra medborgare för att kunna vara rustade för en kris eller ett krig? Det tycker jag är en jätteintressant ingång i beredskapsdiskussionen. Jag tycker att man bör se idrotten som en viktig del i beredskapsarbetet.

Bad och simkunnighet – mer än en anläggningsfråga

Sveriges kommuner står inför omfattande investeringar i simhallar. Men bygger vi rätt för framtidens behov? Med utgångspunkt i rapporten Simhallen vid ett vägskäl diskuterar företrädare för bland annat Svenska Livräddningssällskapet, Svenska Simförbundet och kommunsektorn hur framtidens simhallar bör planeras och finansieras i Bygger vi rätt simhallar för framtiden?.

Samtidigt är simkunnighet en fråga om trygghet, självständighet och delaktighet. I Mer än simkunnighet – om trygghet, tillhörighet och gemenskap berättar Iqra Idow, grundare av Mermaid Simskola, om hur hon lärde sig simma som vuxen och började skapa möjligheter för andra. Tillsammans med Therese Alshammar lyfter hon simkunnighetens betydelse för både individen och samhället.

Säkerhetsfrågorna får ett konkret perspektiv när Eric Dos Santos, säkerhetssamordnare på Idrottsförvaltningen i Stockholms stad, tar med deltagarna genom en verklig olyckshändelse, minut för minut. I När olyckan händer – är din badanläggning förberedd? sätts allt från riskanalys och larmkedjor till krisledning på prov.

Föreningslivets förutsättningar i fokus

För att idrotten ska kunna möta framtidens behov behöver också föreningslivet ha rätt förutsättningar. Samtidigt som förväntningarna på idrottens samhällsnytta ökar förändras villkoren för det ideella engagemanget.

Vem vill engagera sig i morgondagens föreningsliv, och hur behöver organisationerna utvecklas för att ta vara på engagemanget? Frågorna står i centrum för Vem ställer upp? Om framtidens ideella idrottsengagemang.

En närliggande utmaning är de administrativa krav som föreningarna behöver hantera. Hur säkerställer vi att offentliga bidrag används rätt, utan att administrationen blir ett hinder för det ideella arbetet?

– Vi måste hitta en balansgång, med en rapporteringsnivå från föreningslivet som ligger på en tillräckligt hög nivå för att vi ska känna att det är rättssäkert, men samtidigt göra det hanterbart för våra föreningar, säger Hampus Haga.

Internationella perspektiv utmanar synen på framtidens idrott

Många av de frågor som diskuteras i Sverige är också aktuella internationellt. Hur påverkas idrottens framtid när människors motionsvanor förändras och fler väljer att röra sig utanför det organiserade föreningslivet? Och hur kan idrottsmiljöer utvecklas för att bli mer inkluderande, flexibla och hållbara?

Internationella forskare och experter från bland annat Danmark, Nederländerna, Kanada och Finland bidrar med nya perspektiv och erfarenheter. Bland exemplen finns danska projekt där idrottsmiljöer utformas på tjejers villkor och lösningar som visar hur befintliga miljöer kan utvecklas för att möta nya behov.

För den som vill fördjupa sig ytterligare tillkommer på torsdagen ett femte parallellt spår med en internationell Masterclass tillsammans med IAKS Nordic och danska Lokale og Anlægsfonden (LOA). Här får deltagarna arbeta med innovation, användarbehov och framtidens idrottsmiljöer, med fokus på hur nya idéer kan omsättas i praktiken.

En mötesplats där samtalen leder vidare

Bakom konferensprogrammet står representanter från Riksidrottsförbundet, SKR, Centrum för idrottsforskning, IAKS och SFK. Inför 2027 har programarbetet utvecklats med skarpare frågeställningar och större fokus på kunskap och idéer som deltagarna kan ta med sig tillbaka till sina verksamheter.

Men minst lika viktigt som det som händer på scenerna är mötena mellan dem som deltar. Genom interaktiva sessioner, nätverkande och mingel i Träffpunkten skapas möjligheter att fortsätta samtalen, dela erfarenheter och hitta nya vägar framåt tillsammans.

– Att diskutera högaktuella frågor med kommuner, idrottsrörelsen, forskare, organisationer och näringsliv vidgar perspektiven för alla som deltar. Vi kan samlas och skapa förutsättningar för att komma vidare i de mest aktuella frågorna, säger Martina Jeansson.

Träffpunkt Idrott 2027 blir därmed mer än en plats för att diskutera framtidens utmaningar. Det är också en möjlighet att samla kunskap, utmana invanda arbetssätt och skapa förutsättningar för utveckling långt efter att konferensen är slut.

Se hela konferensprogrammet